Jobba med män, guide för den förvirrade kvinnan.

  • 8
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    8
    Delningar

Jag har nu arbetat i mansdominerade branscher många år och det finns en del saker män gör som verkar obegripligt för oss kvinnor.

En manlig egenskap som återkommer om och om igen är att får man inte som man vill höjer man rösten och börjar skrika. Jag vet inte vad som gör att man tror sig få sin vilja igenom med att öka några decibel. Sen väljer man gärna att rikta sin ilska mot närmaste kvinna, män vågar sällan gapa på andra män.

Män är också generellt väldigt konflikträdda, dom tar sällan upp saker med chefen utan sitter gärna och brölar på rasten om att jag ska minsann, brööööl, bröööl, bröööl. In kommer chefen och drar ett obegripligt skämt, då  viker sig den tidigare brölande dubbelt av skratt.

En annan sak jag har tänkt på är hur man sällan samtalar med varandra i fikabaracken. Jag är van från kvinnodominerade arbetsplatser att man diskuterar saker, allt från politik till hälsa eller vad man gjort i helgen. Män gör inte det, inte ens dagen efter valet yppar man ett ord om det. Man sitter i ring och turas om att dra anekdoter. Gärna om tidigare tokigheter som hänt på jobbet, ungdomsfyllor är ett annat populärt ämne  att raljera om, även fast man är 55 och hockeyfrillan sedan länge är ersatt med en mer modest frisyr.

Män tycker ofta att dom är värda en massa saker, dom tjänar ofta väldigt mycket mer än dig ändå tycker dom att dom är värda det lilla extra. Dom vill gärna ”plocka ut saker på firman” bara för att dom är så himla värda att få alla dom här sakerna gratis. Jag har på riktigt varit med om att en bunt män inte tyckte att dom skulle behöva betala, eller för den sakens skull åka och köpa, toalettpapper för privat bruk till rummen i den bostad företaget lät sina pendlande anställda bo gratis i. Man var så sur på att man inte fick skithuspappret gratis att man med flit gjorde så att det blev stopp i avloppet. Seriöst, iden att förstöra byggnader därför att jag är för fin och viktig för att fixa skithuspapper när det är slut skulle aldrig en kvinna komma på.

Våra testosteronstinna vänner överskattar ofta sina kunskaper och förmågor, om du frågar om en man är bra på Excel får du naturligtvis ett rungande SJÄLVKLART till svar. Ofta visar det sig att han bara kan skriva saker i fyrkanter. Fråga en kvinna samma sak och hon underskattar sin förmåga istället, hennes svar blir oftast, nja sådär, och så visar det sig att hon är världsmästare på formler.

Män överskattar inte bara sina egna egenskaper utan även andra mäns. Det stämmer faktiskt det där att man måste vara oerhört vass som kvinna i en grupp med resten män för att få samma respekt. Om du påtalar något för en man så tar han det inte som en sanning förrän han har fått det bekräftat av en annan man.

Nuförtiden är dom oerhört rädda också dom små liven. Hela den här metoo revolutionen, för en revolution är precis vad det är, har gjort att män inte längre vet hur man ska bete sig mot kvinnor i arbetslivet, man går på tå och är livrädda för att klampa i klaveret. När det är kvinnofritt sitter man naturligtvis och brölar om att feminismen gått för långt och INTE ALLA MÄN är skyldiga. Jag hävdar att det är oroväckande att man tycker att det är svårt att veta hur man ska bete sig mot kvinnor på arbetsplatsen, att man blir som en osäker valp. Vet man inte det så fattar man inte grejen och då ska man vara rädd för metoo!

Jag skulle kunna hålla på generalisera många spaltmeter till men spar resten till en annan dag.

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *